Enligt driftsläget kan reaktorn delas in i:
① Intermittent reaktor, eller intermittent reaktor.
Den är flexibel i drift och lätt att anpassa till olika driftsförhållanden och produktvarianter. Den är lämplig för produktion av små partier, flera sorter och produkter med lång reaktionstid. Nackdelarna med intermittenta reaktorer är: hjälpoperationer såsom lastning och lossning krävs, och produktkvaliteten är inte lätt att stabilisera. Vissa reaktionsprocesser, såsom vissa jäsningsreaktioner och polymerisationsreaktioner, är dock fortfarande svåra att uppnå kontinuerlig produktion, och intermittenta reaktorer används fortfarande.
Den intermittenta driftreaktorn är att tillsätta råmaterial till reaktorn i ett visst förhållande på en gång, och sedan släppa ut materialen vid en gång efter att reaktionen når vissa krav. Den kontinuerliga reaktorn ska kontinuerligt tillföra råmaterial och kontinuerligt släppa ut reaktionsprodukterna. När driften når ett stabilt tillstånd, ändras inte tillståndsparametrarna såsom sammansättningen och temperaturen hos materialet vid någon position i reaktorn med tiden. Den semi-kontinuerliga driftreaktorn kallas även för den semi-intermittenta driftreaktorn, som ligger mellan de två ovanstående. Vanligtvis tillsätts en reaktant en gång och sedan tillsätts en annan reaktant kontinuerligt. Efter att reaktionen uppnått ett visst krav, stoppas operationen och materialet töms ut.
Fördelen med intermittenta reaktorer är att utrustningen är enkel och samma utrustning kan användas för att producera en mängd olika produkter. Det är särskilt lämpligt för små-batch- och multi-produktion inom industrisektorer som medicin och färgämnen. Dessutom förekommer ingen återblandning av material i intermittenta reaktorer, vilket är fördelaktigt för de flesta reaktioner. Nackdelen är att det krävs hjälpprocesser som lastning och lossning, rengöring etc. och produktkvaliteten är inte lätt att stabilisera.
② Kontinuerlig kittelreaktor, eller kontinuerlig kittel
). Det kan undvika nackdelarna med intermittenta vattenkokare, men omrörningen kommer att orsaka tillbakablandning av vätskan i vattenkokaren. I de fall där omrörningen är intensiv, vätskeviskositeten är låg eller den genomsnittliga uppehållstiden är lång kan materialflödesmönstret i kitteln betraktas som ett helt blandat flöde och reaktorn kallas på motsvarande sätt en fullblandad kittel. I de fall där hög omvandlingshastighet krävs eller det förekommer sidoreaktioner i serie är återblandningsfenomenet i kittelreaktorn en ogynnsam faktor. Vid denna tidpunkt kan reaktorer i multi-seriereaktorer användas för att minska de negativa effekterna av återblandning, och reaktionsförhållandena kan kontrolleras av separata vattenkokare.
Kontinuerliga reaktorer bör användas så mycket som möjligt för stor-produktion. Fördelen med kontinuerliga reaktorer är stabil produktkvalitet och enkel drift och kontroll. Dess nackdel är att det förekommer återblandning i varierande grad i kontinuerliga reaktorer, vilket är en ogynnsam faktor för de flesta reaktioner och bör undertryckas genom rimligt reaktorval och strukturell utformning.
③Halv-kontinuerlig reaktor.
Avser en reaktor där en råvara tillsätts en gång och en annan råvara tillsätts kontinuerligt. Dess egenskaper ligger mellan intermittent reaktor och kontinuerlig reaktor.